Ibland tvingas vi att stanna upp?! Du vet, en kallsup från helvetet som inte går att fly ifrån.
En 7 veckor lång cancerutredningen ( sommaren 2019) fick mig att inse hur skört allting är. Att vi alltför ofta slentrianmässigt stressar igenom livet, utan att fråga oss själva ;
– För vems skull?
– Varför?
– Hur vill jag leva?
– Vem vill jag vara? ( mina värderingar/ ledstjärnor)
Jag skrev klart testamentet, bestämde mig för kremering, förklarade för mina barn att ” mamma kommer inte att dö”.. Allt inför döden gjordes klart, så tillslut fanns bara alternativet att fokusera på att leva kvar.
Osäkert in i det sista, men så kom äntligen svaret:
” Du har INTE cancer”
Ordet TACKSAMHET fick en helt ny innebörd och inget blev som tidigare
Så våga stanna upp och framförallt: Slösa inte bort dagarna.. Här & Nu …🕊
