Behandling
Vägen till utmattning är lång, även vägen tillbaka tar i regel lång tid. Det är oftast personer med hög kapacitet och hög ambitionsnivå som drabbas. Utmattningens första skede kännetecknas av chock, skam och förvirring, dessutom har mer än hälften en lätt till måttlig depression. Att bli frisk innebär i regel ett omfattande förändringsarbete för individen, där existentiella frågor, beteenden, inre värderingar behöver lyftas och bearbetas.
Behandlingen i den akuta fasen baseras inledningsvis på kartläggning av ” första linjens vård” (dvs vårdcentral, företagshälsovård) samt provtagningar i syfte att utesluta andra behandlingsbara orsaker. Eventuell medicinering (t.ex. SRRI) sätts in och information för patient samt anhörig ges i denna fas. Ofta ges sjukskrivning och fokus riktas på praktiskt omhändertagande, stöd samt att få igång kroppens ” lugn och ro- system” genom t.ex. vila och avlastning. ”Först lugna sinnet och sedan lugna kroppen”
Korta och lugna promenader på individens villkor är gynnsamma för återhämtning och har dessutom en ångestdämpande effekt. Det är oerhört viktigt att den utmattningsdrabbade möts med empati, medkänsla och kärlek för vidare läkning.
I återhämtningsfasen läggs fokus på att få kroppen i balans igen genom bl a fysioterapi, avslappningsövningar, andningsmedvetenhet, yoga och meditation. Kunskapsspridning i stress- och stresshantering sker i form av information, rådgivning och utbildning. Behandling sker även genom samtal/ terapi (t.ex. KBT) på individuell basis eller i grupp. En person i utmattning känner sig oftast mycket ensam och utsatt, därför kan möte med andra i liknande situation kännas avlastande, skönt och hjälpsamt. Den fysiska aktiviteten ökas succesivt och är en viktig del för läkningsprocessen, likaså vistelse i skog och natur.
Omorienteringsfasen, den tredje och slutliga fasen. Målet med behandlingen är att återställa den personliga balansen och ge patienten verktyg för att klara påfrestningar såväl privat som i yrkeslivet. Kontakter i det sociala nätverket återupptas, nya rutiner och förutsättningar för att skapa/ bibehålla energi vävs in individens sätt att leva som t.ex. regelbundna och kortare pauser under dagen, goda sovrutiner, fortsatt fysisk aktivitet.
Plan för återgång till arbetslivet läggs i denna fas och här kan arbetsträning vara ett mjukt sätt att individanpassa belastningen. Det är en ömsesidig anpassningsprocess, där många väljer att inte gå tillbaka till tidigare arbetsplats av olika anledningar (t ex. en sårbarhet i att falla tillbaka in i gamla mönster.)
Enligt Kerstin Jeding, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm, är det viktigt att förstå vilken sorts trötthet individen känner: fysisk- eller mentaltrötthet alternativt trötthet kopplat till sömn/vakenhet. Detta styr vilken typ av återhämtning som behövs.
De allra flesta med utmattningssyndrom blir friska igen, men det kan ta lång tid och vägen tillbaka kan kännas allt annat än rak. Det är viktigt för individen att se över olika stressorer i dennes tillvaro och hitta ett hållbart sätt att leva. Ökad stresskänslighet och behovet av återhämtning kan dock för vissa kvarstå.
Summering
Utmattningssyndrom innebär inte bara ett stort lidande för individen utan är ett gigantiskt samhällsproblem ur många perspektiv, inte bara ekonomiskt. Antalet sjukskrivningar ökar lavinartat och det är extra bekymmersamt att patientgruppen sjunker i åldrarna. Vi människor är skapta för att hantera stress och behöver viss stress för att kunna leva. Oavsett karaktär på stressorer (t. ex. fysiska, sociala, psykiska) så är det när återhämtning uteblir och stresspåslaget varar under längre som stressrelaterad ohälsa är ett faktum. Symtomen, som inledningsvis har ett mildare uttryck, tilltar i styrka om inga åtgärder görs. När väl den akuta fasen tar vid så blir det för många ett ordentligt uppvaknande och en början på en lång personlig förändringresa. Det går att bli frisk igen, att komma tillbaka till arbetslivet och till tidigare utgångsläge, då de allra flesta läker efter en utmattning.
Egna tankar och reflektioner
2013 blev året då jag genom en känslomässig ” kallsup” insåg min egen sårbarhet och att odödlighet inte existerar. Jag hade pressat mitt system till total utmattning och det fanns inga andra alternativ än att förändra mitt sätt att leva. Min behandling bestod av psykodynamisk terapi, meditation, fysioterapi med psykosomatisk inriktning, MBSR (mindfulnessbaserad stressreduktion) medicinsk yoga, lugna skogspromenader och så småningom arbetsträning med hästar. Viss stresskänslighet kvarstår än idag.
Utmattningssyndrom kan vara oerhört plågsamt, i synnerhet då en prestationsinriktad självkänsla ligger som grund för individen. Samtidigt kan det innebära en värdefull möjlighet att stanna upp, reflektera och ta beslut för ett fortsatt meningsfullt liv.
Du måste inte slå i botten för att stanna upp och tvingas fatta stora beslut, utan du kan alltid vända uppmärksamheten inåt en stund. Hur mår du på riktigt? Vad behöver du just nu?
Ta hand om dig- du är viktig! 💗
Kram Pernilla
Källor för information:
Peter Währborg, Stress, den nya ohälsan (2: a uppl. Natur och kultur)
Martin Krauklis, Ola Schenström, Utbrändhet, den nya folksjukdomen (Larson)
Alexander Perski, Ur balans (Albert Bonniers förlag)
1177 Vårdguiden www.1177.se
Stressmottagningen www.stressmottagningen.se
Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se
Anders Hansen, SVT, Din Hjärna, avsnitt 1 www.svtplay.se
Peter Wärborg, Föreläsning (Aleris)- stress www.youtube.com
Prestationspodden, 81: Marie Åsberg professor, Utmattningssyndrom
Psykologipodden, 60: Kerstin Jeding, Stress, utmattningssyndrom och återhämtning